Guide
Hur tjock isolering behöver vinden?
Kort svar. Mät det som redan ligger. Energimyndigheten pekar på vindar under 20 cm som särskilt intressanta, och på att många äldre vindar bara har 5–10 cm medan det ofta finns plats upp till 50 cm. Boverket kräver inte en viss tjocklek i centimeter. Luftspalt och fukt sätter taket för hur tjockt det får bli.
Inget enda mått
Frågan ”hur tjockt ska det vara?” låter som om det finns ett tal. Det gör det inte. Boverkets byggregler ställer krav på energihushållning i nya byggnader, inte på ett centimetermått som gäller varje vind i landet. Vid en renovering är frågan praktisk: hur tunt är det i dag, hur mycket luft finns kvar upp till yttertaket, och är bjälklaget tätt?
Energi- och klimatrådgivningen skriver 2025 att en tumregel för en öppen vind är cirka 40 cm, väl fördelat, och att det måste finnas luftutrymme kvar till yttertaket. Samma vägledning nämner branschens tumregler om 40–50 cm i tak. Tumregler är inte krav. De är en start för samtalet, inte en order.
Vad myndigheterna skriver
Energimyndigheten är mer konkret om det befintliga än om målet. Tilläggsisolering lönar sig särskilt om nuvarande isolering är mindre än 20 cm. Många äldre vindsisoleringar är 5–10 cm. I många fall går det att få plats med upp till 50 cm. De ber dig mäta djupet tills det tar stopp i bjälklaget, på flera ställen, och sedan prata med rådgivare eller hantverkare.
Boverket, i Energiguiden, säger att nyttan beror på hur väl bjälklaget var isolerat från början och hur mycket utrymme som finns. De påminner om att välja ett material med bra isolerförmåga när platsen är knapp: ju lägre lambdavärde, desto mer effekt per centimeter. Ekovillas prestandadeklaration anger λD 0,038 W/mK för lösullen. Det är tillverkarens uppgift, att jämföra med det material som redan ligger där.
Samma Boverket-text säger att vinden blir kallare och oftast fuktigare. Tjocklek som struntar i fukt är alltså fel tjocklek, även om energin sjunker på pappret.
Sättning och plats
Öppen blåsning sätter sig. Den som räknar 40 cm färdigt lager lägger på för sättningen, annars är lagret tunnare efter en tid. En kallvind är normalt öppen blåsning, inte ett slutet fack.
Platsen sätter det andra taket. Isoleringen får inte stiga upp i luftspalten vid takfoten. En låg takfot kan göra 50 cm omöjligt även om Energimyndigheten säger att det ofta finns plats. Då är en vindavledare, en skiva som håller spalten öppen, en del av jobbet, inte ett tillval.
Gammal isolering som är torr och jämn kan ligga kvar under den nya. Är den fuktig, hoptryckt eller luktar den, ska den bort innan något nytt läggs på. Det är en bedömning på plats.
Så bestäms just din vind
- Mät tjockleken på flera ställen och skriv upp den tunnaste.
- Se om takfoten har en spalt, och om den redan är igensatt.
- Kontrollera lucka, genomföringar och om det finns spår av fukt på underlagstaket.
- Bestäm färdig tjocklek utifrån plats, fukt och vad som redan ligger där. Inte utifrån en annons.
Vi publicerar inget ”rätt antal centimeter” för alla hus. I formuläret räcker en gissning av ytan. Installatören mäter på plats. Vill du läsa helheten först, se tilläggsisolera vinden.
Källor: Energimyndigheten, vindsisolering · Energimyndigheten, tilläggsisolering · Boverket, tilläggsisolera vinden · Energi- och klimatrådgivningen, isolering 2025 · Ekovilla, produktsida